Zebra

Prinsen var stundvis lika vild som sina benlindor igår. Jag har börjat ställa högre krav på honom nu. Vi har alltså tagit ett steg till uppåt på trappan. Nu ska han flytta undan skänkeln mer precist, ställa utåt och inåt på volterna utan problem och lyssna fram på direkten. Vi rider mkt tempoväxlingar och halvhalter med några långsamma steg och sedan fram igen. Vi börjar även alla pass med komforttrav i låg form så han riktigt får jobba igenom kroppen till en början.

Han har dock börjat gå från långsam och trött unghäst till en busig liten lurig tonåring typ. I tisdag gjorde han en sån racerbock-serie att jag tom började fundera hur jag skulle ramla av utan att slå ihjäl mig. Och precis i den tanken så bromsar han ner och jag landar med mitt lår på typ framvalvet eller knästödet så jag har ett ömmande blåmärke bak på höger lår. Sedan igår gjorde han också en brall men då sträckte jag “bara” vänstra ljumsken lite. Så jag känner att jag lever idag genom att känna mig mörbultad. Ska man tro att man börjar bli gammal? Ska man måste göra gympaövningar innan man hoppar upp och stretcha efteråt? :S Hm…Prinsen fick stretcha efter passet i alla fall.

20141128-074621.jpg

4-års kval

Igår var jag och en kompis iväg till Stävie för att spana in 4-års kvalet i dressyr som gick där. Jag ville göra det för att veta vad vi kommer ställas inför på Flyinge om 2 veckor.

Överlag var hästarna fina och välridna men i stort sett hade alla sina brister. Man får ju inte glömma att hästarna endast är 4 år och inte i närheten av en klar häst. Men det var i alla fall skönt att se att det fanns alla varianter av hästar med. Det borde innebära att jag och Prinsen inte kommer göra bort oss så länge han gör det han ska.

Vi tränade lite på momenten igår i ridhuset. Vi har en del att finslipa på men jag tycker han skötte sig bra. Vi hade lite delade meningar kring mellantrav, men tillslut så blev det mellantrav. Han ville helst falla över i galopp.

I galoppen däremot dundrade han på i mellangalopp som att han aldrig gjort annat. Så duktig.

Det vi behöver träna på:
– avsaktningar till skritt; han får inte tvärdö utan måste tänka framåt
– mellantrav; han får inte falla över i galopp
– lösgjordheten i sidorna; kommer visa sig i galoppfattningarna som kommer bli bättre när han är lösgjord
– galopp på volt; han får inte glida ut utan jag måste rida med mina yttre hjälper

Vad jag behöver köpa innan 4-års kvalet:
– vita ridbyxor
– längre sporrar; har i stort sett bara mina ponnysporrar som är 1,5 cm och med de behöver jag dra upp benet för att de ska ta = inte snyggt eller bra någonstans
– dressyrspö; mitt har “tyget” gått sönder på så det använder jag inte längre och jag använder knappt spö på honom men jag tänker att det kan vara bra att ha utifall att det skulle behövas
– plastrong(?)

20140908-074454.jpg

Anledningen till sporrar

Igår tog jag som sagt på mig mina minsta sporrar för att testa det på Prinsen. Jag tycker att han ofta har varit lite nonchalant och gått emot skänkeln när jag ridit. Så därför tänkte jag att sporrarna kan hjälpa till med att säga ifrån när han går emot så att han förstår att han inte får göra så. Och det fungerade ypperligt. Tyckte att vi hade ett trevligt ridpass igår där han var väldigt ridbar trots mkt som hände runt omkring.

Han är inte direkt den känsliga typen som går undan för minsta lilla tryck. Därför var det bra att ha den där extra lilla udden att kunna ta till när inget hände. Det är underligt hur olika hästar kan vara. Dixie behöver man nästan bara tänka vad man har tänkt göra så går hon undan. Hon reagerar på allt! Min drömhäst hade varit Dixie i en halvblodskropp! Men bara för att hon är en quarter betyder inte det att man inte kan tävla dressyr, för det har vi gjort en del med som bäst resultat kring 67-68 % om jag inte minns fel! Och då fick vi inte poäng för fina rörelser eller swung men desto mer för noggranna ridvägar och lydnaden. Fick kommentaren av en domare en gång också att om det fanns bedömning för bakdel/rumpa så hade hon fått 10 p. Hahaha. Det där lät ju helt fel men alla som sett en quarter vet hur välmusklade bakdelar de har.

20140819-074019.jpg

Nytt träns

Bara för att Prinsen är på bete betyder inte det att det inte går att shoppa lite nytt åt honom. Köpte nämligen ett nytt träns åt honom i förra veckan, ett Trendy från Pariani. Har länge tittat på det och tyckt det var fint, så när det var nedsatt pris så slog jag till. Jag blev dock väldigt besviken när jag fick hem paketet; jag tyckte inte alls det var så fint som jag hade förväntat mig.

Så när jag åkte för att hälsa på Prinsen så tog jag med tränset så han fick prova det. Tränset var så mycket finare på! Så jag har behållit tränset och väntar nu bara på att få hem min lilla kuse så vi får inviga det på riktigt! För det var verkligen sjukt snyggt på. Tycker Prinsen passar i smala nosgrimmor då han inte har så stort huvud och detta var alldeles lagom bredd.

20140610-195603.jpg

20140610-195627.jpg

20140610-195637.jpg

Dressyrhäst i huva

Jag vet inte riktigt vad jag tycker om detta med huva… Vet inte om jag tycker det är snyggt eller riktigt fult. Hur som helst så verkar det fungera som tänkt; att Prinsen reagerar mindre häftigt på ljud i omgivningen. Han blir lite mer dämpad och jobbar på framåt istället för att reagera och bry sig om allt runt omkring. Han är i alla fall rätt söt i sin stora huva. Vet inte om han tycker den är lite läskig för han verkar knappt röra på öronen med den på.

20140424-194942.jpg

20140424-194953.jpg

20140424-195003.jpg“Låt oss skaka av denna äckliga grej”

 

Prylnörd?

Det är en ständig förändring att rida och det är ju fantastiskt roligt. Något av det som gör ridningen så fantastiskt rolig måste vara att fundera, testa och se hur olika metoder/produkter fungerar för olika hästar. Nu inte att jag håller på med några större experiment med mina hästar. Men det kan vara så små saker som att byta från tredelat bett till tvådelat eller byta sadel. Det är liksom inte bara att sätta sig upp för att tuta och köra. Utan det krävs ibland även lite tankeverksamhet för att verkligen hitta den perfekta kombinationen för just en speciell häst. Det är roligt att testa sig fram i med- och motgångar till vad som fungerar.

För Prinsens del så har han blivit väldigt vild/busig när det har blåst ute. Därav har vi nästan aldrig ridit ute när det blåst och istället hållit oss i ridhuset då. Det är både för- och nackdelar med att ha ridhus; jag har blivit rätt bekväm och tar inte riktigt itu med problemen vi har ute. Men nu i söndags när jag var i stallet så var det uppehåll men blåste som tusan. Så jag tänkte att nu tar vi tag i problemet och går ut på ridbanan om vi så bara ska longera tills han är lugn. Hans kära mor brukar reagera väldigt starkt på ljud så jag tänkte att jag skulle testa samma metod på Prinsen: att sätta på honom en huva. Och vilken skillnad! Han var lugn som en filbunke och travade lugnt runt när jag longerade honom. Så jag satt upp och red runt lite. Han var lika lugn men gjorde ett halvhjärtat bocksprång och föll över i galopp någon gång. Men i det stora hela så kändes han inte som en stor explosion eller bockade hej-vilt. Så jag är mer än nöjd.

Däremot så är hans huva, den enda som jag äger, så himla ful. Så jag skulle aldrig kunna visa oss någonstans iförd den. Knappt ens att jag skulle kunna sätta på den när det är någon annan i stallet. Så ful är den. Men hur som helst så är det en ny huva på väg hem till oss nu i denna stund. Den borde komma fram innan påskhelgen hoppas jag. Det fick även bli en ännu mer ljuddämpad huva än en vanlig med bara tyg i öronen. Det blev med andra ord en Equiline Soundless Ear Net. Så nu återstår det bara att se hur han reagerar med den nya huvan och hur det kommer fungera i framtiden. Bara för att det fungerat en gång behöver det inte betyda att det är det vinnande konceptet som kommer fungera om och om igen. Men det är helt klart värt ett försök. Så vi testar. En svart huva fick det bli för den som är intresserad.

Söt valack i rosa

Nu när kylan även har hittat ner till Skåne så får Prinsen ha sitt söta rosa skrittäcke på sig när vi rider. Han är så söt i det. Men jag vet inte riktigt om det är okej med rosa på en valack? Men va tusan. Man ska väl ha det som man tycker är fint och lite färg lättar ju upp stämningen. Sen när han har sina lila senskydd till det rosa skrittäcket så blir han ju till och med ännu sötare. Jag har nog alltid kört på det som jag tycker är fint, sen om det är helt korrekt enligt andra eller inte skiter jag i. Jag brukar även köra efter principen att om något är snyggt enskilt så blir det snyggt med andra snygga saker och färger också. Sen råkar det kanske bli lite för puttinuttit med både rosa skrittäcke och lila senskydd, men det bjuder vi på. Det rosa skrittäcket är väldigt härligt material på också; utsidan är rätt grov och vattenavvisande och insidan har svart teddytyg.

20140130-100103.jpg

20140130-100038.jpg

20140130-100115.jpg

 

Ett brunt schabrak att drömma om

Som jag nämnt tidigare så har jag bestämt mig för att aldrig mer köpa billiga skitschabrak igen. Jag är otroligt less på dålig passform och kass kvalité. Så när jag hittade mitt drömschabrak igen så slog jag till och nu ligger det i stallet och väntar på att få användas. Första gången jag såg detta schabrak var för något år sen i ett stånd på en tävling. Då slog jag inte till, men tyckte det var supersnyggt. Det som fanns där var dock marinblått och jag är inte allt för förtjust i blått. Så det blev inget utav det. Sen har jag sökt på internet efter detta schabrak några gånger utan att hitta det i någon svensk affär. Men så för ett tag sen läste jag på en blogg att detta schabrak fanns att köpa i Tyskland. Och på den svängen är det. Längtar till att få inviga det nu i veckan när jag tänkt börja rida igen efter vinteruppbehållet.

IMG_3674

IMG_3689

IMG_3678

IMG_3679

IMG_3680

IMG_3682En riktig brun dröm; brun kant, brun passpoal, vitt sammetsband och vitt veckband. Mums.

Dagens vill ha!

Äntligen har jag hittat ett träns med remontnosgrimma som jag verkligen tycker är snyggt! Jag har länge sökt, utan att hitta något tilltalande. Däremot var ju detta träns från Premiera riktigt snyggt. Ett sådant träns i svart med vit fodring på nosgrimman hade Prinsen inte tackat nej till. Eller Prinsen skiter nog i vilket men jag hade inte tackat nej till att ha ett sådant till han. Det hade varit kanonsnyggt till hans breda bläs och ädla huvud. Kul med ett rundsytt träns med lackad remontnosgrimma. Det är inte så vanligt tycker jag. Och det är snyggt när det inte är en massa spännen på sidan, blir ju väldigt stilrent då.

Frågan är däremot om det är värt att köpa ett nytt träns åt Prinsen i dagsläget, med tanke på hur han gnager på tyglarna nu och då, och inte alls är särskilt rädd om sitt huvud och därmed inte heller om sina träns… Eller så får jag byta ut de medföljande tyglarna ett tag tills han lärt sig och blivit mer uppfostrad. Återstår att se hur det blir. Det blir inte ett nytt träns denna månad i alla fall. Men jag är glad att jag hittat något som tilltalar i alla fall, så när tiden är inne för ett nytt träns så vet jag var jag kan hitta ett riktigt snyggt!

Dagens absoluta vill ha

Jag har lovat mig själv att aldrig mer köpa billiga (läs: låg kvalitets) schabrak. Jag är så fruktansvärt less på schabrak där öglorna inte passar och schabrak som glider bak eller rynkar sig under sadeln. Därför har jag gjort ett avtal med mig själv; jag ska hellre spara tills jag kan köpa ett riktigt kvalitetsschabrak än att köpa två billigare schabrak. Så jag kanske inte kan köpa lika många schabrak, utan får istället köpa schabrak som jag verkligen kommer att använda i år framöver. För det är inte värt i längden att ha schabrak liggandes som man inte vill använda för att de är av så dålig kvalité och passform.

Ett av mina senaste schabrakköp som kostade kring 350 kr (köpt i våras) sålde jag på Tradera för 96 kr för en månad sen… Och anledningen till att jag sålde det var för att jag blev så fruktansvärt less på det! Varje gång jag använt det har jag svurit och varit sur över att det glider bak, rynkar sig, det ligger inte korrekt, öglorna för sadelgjordsstropparna passar inte riktigt, osv. Så tillslut blev jag LESS på det och la ut det på Tradera. En total förlust och helt bortkastade ca 250 kr (som jag inte fick tillbaka vid försäljningen).

Efter “incidenten” med schabraket ovan så sparar jag nu till att köpa ett ordentligt schabrak åt Prinsen. Schabraket här nedan skulle ju vara en dröm att äga.

Dagens vill ha

Jag är verkligen i behov av nya schabrak till den nya sadeln. Den gamla sadeln var 16,5″ och den nya 17,5″ så nu har jag en massa schabrak som inte passar, för att de är för små. Men även en del schabrak som ligger dåligt och glider bak samt skrynklar sig under den nya sadeln, så det är ingen hit. Känns som att Equilines schabrak är stadiga och skulle ligga bra under sadeln.

Att synas i mörkret

Det här var ju en fantastiskt smart tanke vid ridning i mörker. Under alla år när jag hade min ponny, Tanja, så red vi ofta i mörker och jag packade på henne så mycket reflexer som möjligt för att vi skulle synas ordentligt. Hon hade både benreflexer, reflexförbygel, svansreflex, reflex på skrittäcket, reflexer på tränset och tyglarna, och jag hade reflexväst, ibland hjälmreflex, och pannlampa. Allt detta packade vi på oss för att synas för bilarna. Det måste ha sett ganska kul ut med vandrande reflexer i mörkret. Det jag kan tycka i bebyggda områden (som i Skåne tex där landskapet är öppet) är dock att reflexer försvinner in bland lampor från hus och gatbelysningar runt omkring. Där jag red med Tanja var det dock mest skog och becksvart, så vi måste ha synts ganska bra ändå. Det är nästan ännu viktigare med stora och bräkiga reflexer i öppna landskap med mycket ljuskällor runt omkring som reflexerna kan smälta ihop med för bilisterna.

Med de här LED-lamporna i svansen hade man ju kunnat skippa svansreflexen i alla fall. Frågan är dock hur bra den fungerar och om den fyller någon ytterligare funktion. Syns man bättre och uppmärksammar bilister snabbare med dessa LED-lampor än en vanlig svansreflex? Kan hända, tror jag. Jag gillar produkter som förenklar och underlättar. Så en fördel hade ju även varit att man slapp en hel del av alla små reflexer om man skulle köpa dessa LED-lampor till svansen. Dock en nackdel kan jag tycka är priset som ligger på $160 för en enfärgad Tail Light och $250 för en multifärgad Tail Light.

Tail Lights on a horse

Dagens vill ha

Jag hade en grön Mattes fårskinnspad till Tanjas sadel. Det var av den gamla modellen utan luftkanal över ryggen. Den var som sagt grön med naturfärgat fårskinn. Sedan har jag just nu en nyare modell av Mattes fårskinnspad som har luftkanal över ryggraden, brun med narurfärgat fårskinn. Den är dock för liten för Prinsens sadel så jag önskar mig en ny fårskinnspad. En sådan som den här ovan skulle jag inte tacka nej till. Tycker att det är snyggt med den diskreta kanten bakom sadeln, som inte har en massa fluff. Ibland blir det lite för mycket fluff runt fårskinnspaddarna.

Bild lånad från Cheval Ridsport.