Ännu en uteritt

Det blev inte riktigt som planerat idag men ändå ett bra ridpass. Hade tänkt att vi skulle rida i ridhuset/ridplan och träna vidare på det vi tränade senast på dressyrträningen. Men vi gjorde helt enkelt så att vi tog övningarna ut i skogen istället. Jag hade kvällsfodringen idag så det blev ett sent ridpass vid 19-tiden och det var väldigt lugnt och skönt i skogen. Det var bara vi, två hästar till och en galen hjort som vi mötte.

Det vi främst övar på nu är att han ska vara framme för skänkeln. Han ska lyssna fram när jag lägger an skänkeln. Sen ska han även lyssna tillbaka, så det blir mycket tempoväxlingar. Gör detta både i trav och galopp. I galoppen går det inte att samla så mycket men han ska i alla fall gå i lite lugnare tempo och när jag lägger an skänkeln ska han fram och han får absolut inte sakta av när vi samlar. Och för att detta ska bli glasklart för lilla Prinsen så säger jag numer Alltid “hmm” när vi ska sakta av för att han inte ska behöva fundera ens om vi ska samla eller sakta av. Så säger jag ingenting ska han bara fortsätta i samma gångart. Och han börjar faktiskt förstå detta väldigt bra och sköter sig fint.

20150411-221807.jpg
Imorgon ska Prinsen få massage så då blir det bara lite skritt sedan tänkte jag att han skulle få vila en dag eller två då han gått i skogen tre dagar på raken nu och det är han inte riktigt van vid. Stigarna i skogen är relativt hårda och det är ju bra men jag vill inte att det blir för mycket för honom i och med att han är ung och i stort sett just börjat rida ut ordentligt.

Vi lever

Vi har kämpat oss igenom vintern och nu är äntligen våren här igen. De senaste dagarna har varit varma och behagliga. Vi har ridit ut både igår och idag och det har varit gudomligt härligt. Vi har även hunnit med lite dressyrträning förra veckan och hoppas på att kunna fortsätta med det resten av våren. Prinsen utvecklas i rasande fart och känns riktigt positiv för tillfället. Tanken är att vi ska fortsätta öva på en del från dressyrträningen imorgon. Sedan har vi planerat in en pay and ride i slutet av april. Detta var kort och gott läget för tillfället.

20150410-222055.jpg

Magi-huva

Prinsen har varit en dröm både igår och idag. Igår var det fullt ös i ridhuset samt hoppträning samtidigt som vi red och ändå skötte han sig. Har haft på honom den ljudisolerade huvan båda dagarna och då går han så snällt i sin egen värld. Joggar fortfarande bara igång honom efter vintervilan. Men det är lika roligt att rida hur som helst när han sköter sig och arbetar på framåt och har ett eget driv.

20150211-211456.jpg

Gratis ena dagen och värd en miljon andra dagen

Man kan aldrig riktigt veta vad som komma skall med Prinsen. I lördags var han hemsk; hade vilat några dagar för mycket samtidigt som det var träning i ridhuset – för ISLANDSHÄSTAR… Han bockade och skuttade hit och dit och jag flög som en vante… Men i nästa stund så tvärnita han och stod pall och skulle inte röra sig en millimeter… Väldigt billig var han. Och jag var utan både sporrar och spö så jag hade ingenting att säga till om. Han är även under igångsättning nu så jag vill inte rida så hårt men i lördags blev det nästan en timme för han höll på att dumma sig så… Hade även den ljudisolerade huvan på honom och den skakade han av sig halvvägs in i passet och då fick hans dumheter nytt bränsle så därför blev passet rätt långt.

Men så i söndags preparerade jag mig med mod, bestämdhet, ett spö och en genomtänkt plan och han gick för en miljon! Inget bockande och inga stopp. Han tuffade på framåt i luftig trav och vi gjorde mest krumelurer innanför spåret för att alltid hålla om med benen och aldrig släppa stödet i tyglarna, fånga upp yttersidan och låta honom hitta sin egen balans utan att ta stöd mot väggen. Han var elektrisk och fantastisk och höll sig på backen hela passet! Han vill gärna trampa iväg i galopp ur hörnpasseringarna ut på långsidan så där fick jag göra halvhalter för att hålla ner honom i trav och sedan fattade jag två galoppfattningar i vardera varv mitt på långsidan istället för att sedan vända över ridbanan i en halvbåge innan nästa kortsida för att han även i galoppen ska få hitta sin egen balans. Riktigt luftig och fin galopp hade han det lilla vi galopperade. Gullehästen kan leverera när han vill. Det gäller bara att få honom att vilja leverera.

20150209-063048.jpg
Längre bort än såhär kunde jag inte komma med en sällskapssjuk Prins

Tömkörning i hagen

Igår var planen att vi skulle tömköra. Så vi gjorde oss iordning och gick till ridhuset men vi hann bara skritta fram innan det börjades byggas fram hinder. På tavlan fanns inget bokat men tydligen hade dom bokat men det var inte uppskrivet. Så det var bara att gå ut igen. Vanligtvis kan Prinsen hoppa till när andra hästar hoppar i ridhuset och nu när han vilat krävs det inte mer än en frustning från en annan häst för att han ska skutta till. Så det var inte ens värt att försöka stanna. Fick kommentaren från en annan hästägare i stallet att Prinsen såg ut som en hingst när vi gick i ridhuset… Så ni kan ju tänka er hur taggad han var och att då även ha små ponnysar som skuttar runt skulle inte sluta bra.

Men hellre brödlös än rådlös. Så vi gick till vår lilla hage, drog bort foderlådan och tömkörde där istället. Hagen är lite ojämn och rätt liten men det gick bra. Vi fick övat lite övergångar i alla fall. Han var väldigt duktig.

20150126-074834.jpg

Under igångsättning

Senaste veckan har jag promenerat med Prinsen för att mjukt börja sätta igång honom. Han har samlat på sig så mycket energi att han knappt vet var han ska ta vägen. Han är otroligt enerverande när man promenerar med honom eftersom han hela tiden måste hitta på något; finns det ingen häst han kan reagera på och hoppa iväg från eller efter så ska han nafsas och bitas i jacka och grimskaft… Detta är inte uppskattat men det är bara att gilla läget och fortsätta kämpa.

Utifrån hans beteende vid våra promenader så trodde jag han skulle vara spritt språngande galen i lördags när jag tänkte att vi skulle tömköra för att kunna lägga in lite trav utan att riskera mitt liv. Eller, hmm…jag var rädd för mitt liv ändå! Så jag tog ridhjälmen på och gick iväg till ridhuset med honom. Vi var ensamma där och promenerade fram. Sedan när jag skulle släppa ut honom på tömmen var jag mer än misstänksam på att han skulle rusa iväg i räsergalopp och dra bockserie efter bockserie. Men icke! Han gick snällt ut på tömmen och lyssnade på minsta lilla vink. Har nog sällan haft sån kontakt vid tömkörning tidigare. Han lyssnade fram och han lyssnade tillbaka. Vi gick på volt, längs spåret och gjorde åttvolter; helt bekymmersfritt. Fantastiska häst.

Det här vill jag lägga på minnet (mitt minne) för att kanske även nästa gång få en sådan fantastiskt känsla:
1. Håll lagom tryck framåt så att inte tömmarna glappar för mycket och därmed ger honom chans att smita in eller ut från volten.
2. Ha inte för långa tömmar, utan gå hellre på en liten volt innanför hans volt för att kunna hålla jämnt tryck i båda tömmarna.
3. Ge honom fullt fokus under hela tömkörningen.
4. Glöm inte spöet (och leta rätt på ditt eget!)

Det bör understrykas här att detta endast är mina egna reflektioner kring vår tömkörning. Jag har aldrig tagit en endaste lektion i tömkörning (utom möjligtvis om vi gjorde det på ridskolan för typ hundra år sen) så allt är självlärt och kanske inte “by the book”. Men vi kämpar på och båda verkar tycka det är roligt.

Over and out.

20150119-075104.jpg

Mål 2015

Det nya året har anlänt och snart är Prinsens vintervila över och nya mål ska formuleras. Förra året gick snabbt framåt och detta år ska utvecklingen fortsätta. Följande har jag tänkt mig till att börja med som mål för i år:

– fortsätta att utvecklas tillsammans och göra det på ett sätt som är roligt för båda
– introducera mer förvänd galopp
– rida mer sidvärtsrörelser och bli starkare i framförallt skänkelvikningarna i trav
– rida någon pay and ride i LC och LB till att börja med för miljöträning
– senare under våren vara redo för LA

20150104-225307.jpg

Året som gått

Vilket händelserikt år det har varit för mig och Prinsen. Han har utvecklats enormt mycket. I början av 2014 var han en vinglig unghäst som knappt kunde galoppera ett varv i ridhuset och nu är han en trygg men fortfarande ung och påhittig häst.

Bland annat har vi gjort följande det senaste året:
– blivit stadigare i övergångar och befäst diverse kommandon såsom att göra skillnad på galoppfattningarna till höger och vänster
– lastat och åkt transport själva, bara vi två
– Prinsen har varit på sitt förmodligen sista unghästbete en hel sommar (juni-augusti)
– startade kval i 4-års championatet i Flyinge; han var superspänd och fick därav låga poäng men vi genomförde alla moment i skritt, trav och galopp utan att ramla av och det var målet (att ta det som miljöträning och genomföra allt)
– startat LC:2 på pay and ride och genomförde det fint och mjukt med fina ord från domaren till både häst och ryttare och ett resultat på över 65%
– ridit ut en hel del i Pålsjö skog (har försökt rida ut både lördag och söndag varje vecka då jag kan vara i stallet när det är ljust)
– han har blivit trygg i att till och med rida ut själv i skogen
– vi har konditionstränat längs skogsstigarna i galopp
– vi har skrittat ut i mörkret med sällskap genom Maria Park/Stad och gått över kullersten (döläskigt) och mött bussar (inga problem)

Några bilder från året som gått:

20141228-153354.jpg

20141228-153426.jpg

20141228-153503.jpg

20141228-153618.jpg

20141228-153822.jpg

20141228-153915.jpg

20141228-154029.jpg

20141228-154102.jpg

20141228-154146.jpg

20141228-154206.jpg

20141228-154234.jpg

20141228-154301.jpg

20141228-154339.jpg

20141228-154356.jpg

20141228-154424.jpg

20141228-154455.jpg

20141228-154521.jpg

20141228-154609.jpg

20141228-154632.jpg

20141228-154651.jpg

20141228-154728.jpg

20141228-154757.jpg
Dixie – mer update om henne kommer

20141228-154818.jpg

20141228-154833.jpg

Vintervila

Prinsen gick på sin vintervila 15 december och ska nog få vila minst två veckor till. Han har varit lite vild och bråkig här på slutet och även haft lite feber efter sin vaccination. Så han kan gott vila upp sig ordentligt nu när det ändå är kallt och mörkt. Tror tjurigheten kommer från att han växer för tillfället så vi behöver inte stressa. När han hade feber hade han som mest 39,0 sen efter två dagar gick det ner till 37,7 igen som är mer normal temp för honom. Han var aldrig snorig eller hostig, åt, drack och bajsade som vanligt så därav verkar han fått en lindrig reaktion på vaccinet. Han var bara lite tröttare än vanligt.

När han varit tjurig har han protesterat och sen har han gjort som jag bett. Därav är jag inte orolig att vi slutat på fel sätt inför vilan. Han har alltid gjort som jag bett tillslut. Utan man måste lyssna till sin bästa kompis och lägga in vila när det behövs även om det inte känns hundra ridmässigt. Han är en genomgod häst som jag litar på. Jag är stensäker på att vi kan fortsätta där vi slutade (utan ifrågasättande) när vi sätter igång igen. Han behöver vila upp sig och återhämta sig ordentligt nu efter en relativt tuff höst med en del konditionsträning och även en del nya saker lärda. Jag längtar tills vi är igång igen. Han är otroligt häftig när han är sådär lagom elektrisk och svävar på steget när man gör halvhalter. Längtar tills vi är där igen.

20141228-150236.jpg
Trött unghäst i vattenspiltan

Zebra

Prinsen var stundvis lika vild som sina benlindor igår. Jag har börjat ställa högre krav på honom nu. Vi har alltså tagit ett steg till uppåt på trappan. Nu ska han flytta undan skänkeln mer precist, ställa utåt och inåt på volterna utan problem och lyssna fram på direkten. Vi rider mkt tempoväxlingar och halvhalter med några långsamma steg och sedan fram igen. Vi börjar även alla pass med komforttrav i låg form så han riktigt får jobba igenom kroppen till en början.

Han har dock börjat gå från långsam och trött unghäst till en busig liten lurig tonåring typ. I tisdag gjorde han en sån racerbock-serie att jag tom började fundera hur jag skulle ramla av utan att slå ihjäl mig. Och precis i den tanken så bromsar han ner och jag landar med mitt lår på typ framvalvet eller knästödet så jag har ett ömmande blåmärke bak på höger lår. Sedan igår gjorde han också en brall men då sträckte jag “bara” vänstra ljumsken lite. Så jag känner att jag lever idag genom att känna mig mörbultad. Ska man tro att man börjar bli gammal? Ska man måste göra gympaövningar innan man hoppar upp och stretcha efteråt? :S Hm…Prinsen fick stretcha efter passet i alla fall.

20141128-074621.jpg

Slutar aldrig förvånas

Ibland så är Prinsen riktigt duktig och överraskar stort. Igår var motivationen lika med noll och jag tog inte ens ridkläder på mig när jag åkte ut till stallet utan drog bara på mig ett par träningstights och en stor fleecetröja. Men väl på stallet fick jag dåligt samvete och bestämde mig för att rida en sväng i ridhuset barbacka. Men innan vi var klara med att slänga på täcke och träna så hade vi fått sällskap till en skrittur ute. Det är ju inget vi brukar göra vid åtta på kvällen men någon gång ska väl vara den första? Och varför inte göra det barbacka? Vad är det värsta som kan hända? Hm, rätt mycket… Hade de värsta tänkbara scenarion i tankarna och en nödlösning på eventuella problem som skulle kunna dyka upp. Men vi skrittade ut i ca 40 minuter i alla fal och Prinsen skötte sig som en dröm. Så duktig han var! Inte en endaste spark/bock eller att han blev skrämd av något.

Det märktes däremot att vi inte ridit i civilisationen tidigare då ett farthinder med väjningspliktstrianglar på marken var döläskigt. Han ville inte gå upp på kullerstenen på farthindret och han undvek även att trampa på de vita markeringarna. Stackarn. Men jag gjorde ingen sak av det då han inte gjorde någon större deal av det mer än att han inte ville gå där och för att det var första gången vi gick där. Han var hur som helst så himla duktig och det var så mysigt att vara ut på en liten kvällstur. Så efter att ha kommit till stallet helt tömd på energi och motivation så lämnade jag stallet med ett leende och fylld med positiv energi. Det är precis det här som är tjusningen med att ha egen häst!

20141030-072117.jpg

Reflexer!

Ett högaktuellt ämne för tillfället då mörkret börjat falla på och det ofta är mörkt då man kommer till stallet.

Vilken sorts reflexer brukar ni använda?

Själv använder jag:
– Benreflexer på alla fyra ben
– Reflexbrösta
– Röd blinkande reflex som jag hänger i reflexbröstan
– Reflexer som går att klämma fast på täcket/skrittäcket längst bak
– Reflexväst

Måste investera i:
– Reflexer till tränset
– Svansreflex

Duktiga häst

Han är en stjärna min häst. I mina ögon i alla fall. Han är en sån underbar individ med personlighet och egen vilja, men en god vilja, för det mesta. Haha. Ibland är han bara envis också.

I helgen har vi ridit ut lördag och i ridhuset söndag. Uteritten i lördags var mest bara kaos då det blåste och regnade väldigt mkt. Igår däremot skötte han sig bra. Red mjukgörande rörelser och tränade sedan lite på mellantrav. Han vill väldigt gärna slänga sig över i galopp när man tänkt öka så det fick vi jobba på några varv. Men tillslut så blev det längning istället för galopp. Sen galopperade vi även en del. Problemet att svänga till vänster i vänster varv finns fortfarande kvar… Undrar om han är stel/sned eller bara envis. Men jag har haft ut massör som inte kunde hitta några större skillnader på sidorna eller att han satt fast någonstans och han känns relativt liksidig åt båda hållen i skritt och trav. Ibland blir man inte riktigt klok på dessa djur men vi kämpar på ett tag till. Under tiden får man vara väldigt skärpt för att se och upptäcka vad det kan tänkas vara.

20141027-074434.jpg

Det går framåt

Idag fortsatte vi på gårdagens spår; enkelt jobb framåt – inga dumheter. Trav framåt var vad jag krävde och han gjorde det mkt bättre idag än vad han gjorde igår. Idag var det endast någon enstaka krumbukt i början. Och då ska tilläggas att vi red på eftermiddagen med massa hästar ute i hagarna bredvid ridplanen och det blåste även en massa. Men i och med att han var så duktig och svarade bra framåt i traven så galopperade vi även idag. Han har kommit in i en fas där han tycker det är roligt att falla över i galopp och det gör han även gärna när han tycker det är jobbigt i traven. Så idag var först fokus på att trava och när han gjorde det ok så fick han galoppera. Vi tränade även galopp på volt vilket gick över förväntan! Av någon anledning (för att jag har varit för mesig med han) så har han svårt för att sluta volten. Men nu sista tiden så har vi jobbat stenhårt på volter och det ger visst utdelning att jobba med sina problempunkter. Vi galopperade några varv åt varje håll och travade sedan av. Duktig pålle idag. Känns som att vi är redo för en ny uteritt imorgon. Det är helt otroligt vad jag har saknat att rida ut. Men nu äntligen kan vi göra det! Det är harmoni för själen att få rida ut.

20140824-022421.jpg

Prinsen efter dagens ridpass när vi skrittade av.

Dags att börja ställa krav

Prinsen tycker nog att jag är döjobbig nu när jag börjat ställa lite krav. Men det är så underbart roligt att rida mot ett mål och se framstegen. Jag ställer inte särskilt höga krav. Inget mer än han klarar av. Men ibland vill han gå och titta på annat, som igår tex. Då försöker han sakta av, dra till med en liten bock, falla över i galopp eller inte vilja svänga. Men nu är det slut på smekmånaden och jag kräver att han ska arbeta framåt i den gångart jag ber. Inget avancerat, bara så han förstår att han inte kan driva med mig och hitta på själv vad vi ska göra. Jag tycker att jag själv även börjar få tillbaka min auktoritet, om man kan säga så, när det gäller ridningen.

Sen 2011 då jag köpte Prinsen och flyttade ner till Skåne har jag inte haft lika många hästar att rida som jag haft innan. Och jag ska inte sticka under stolen att man tappar en del när man har uppehåll. Men äntligen börjar jag känna att jag är tillbaka, något sånär i alla fall. Jag började ju rida in Prinsen så smått hösten 2012 men det räknas knappt som ridning tycker jag såhär i efterhand. Det är mycket jobb från marken och väldigt basic när man väl kommer upp i sadeln.

Gårdagens mål med vårt ridpass var helt enkelt att trava runt utebanan och lägga volter här och var. Det tog kanske 15 min innan han kunde gå ordentligt i trav utan taktmissar, försök till galopp, bock och avsaktningar. Men vi tog oss förbi problemen och nu blickar vi framåt. Jag tänker fortsätta ställa krav på att han ska fokusera när vi rider. Sedan behöver vi inte rida särskilt långa pass men som sagt att när vi väl rider så ska det vara fullt fokus.

20140823-081332.jpg
Härligt regn- och åskmoln som drog förbi innan vi red igår. Dock kom några solstrålar efter det och vi behövde bara rida i lite duggregn.

Anledningen till sporrar

Igår tog jag som sagt på mig mina minsta sporrar för att testa det på Prinsen. Jag tycker att han ofta har varit lite nonchalant och gått emot skänkeln när jag ridit. Så därför tänkte jag att sporrarna kan hjälpa till med att säga ifrån när han går emot så att han förstår att han inte får göra så. Och det fungerade ypperligt. Tyckte att vi hade ett trevligt ridpass igår där han var väldigt ridbar trots mkt som hände runt omkring.

Han är inte direkt den känsliga typen som går undan för minsta lilla tryck. Därför var det bra att ha den där extra lilla udden att kunna ta till när inget hände. Det är underligt hur olika hästar kan vara. Dixie behöver man nästan bara tänka vad man har tänkt göra så går hon undan. Hon reagerar på allt! Min drömhäst hade varit Dixie i en halvblodskropp! Men bara för att hon är en quarter betyder inte det att man inte kan tävla dressyr, för det har vi gjort en del med som bäst resultat kring 67-68 % om jag inte minns fel! Och då fick vi inte poäng för fina rörelser eller swung men desto mer för noggranna ridvägar och lydnaden. Fick kommentaren av en domare en gång också att om det fanns bedömning för bakdel/rumpa så hade hon fått 10 p. Hahaha. Det där lät ju helt fel men alla som sett en quarter vet hur välmusklade bakdelar de har.

20140819-074019.jpg

Första ridpasset efter semester

Wow. Nu har jag äntligen fått rida! Så underbart roligt. Jag är så inspirerad att rida nu att jag bara vill sätta igång att träna för att bli bäst. Eller i alla fall så bra som vi kan bli tillsammans.

Jag satte på mig mina minsta sporrar och gick till ridhuset. Longerade några varv först innan jag satt upp. Det var tre andra hästar i ridhuset så det var mkt att titta på och han var rätt på tårna. Han tom flög i luften när en som satt på sidan i ridhuset nös. Det är inte lätt att va liten ibland. Men han orkade bara vara på tårna ca 10-15 min. Sen lugnade han sig och luften gick ur han helt. Så jag fick kämpa med att hålla igång han lite längre. Vi travade och galopperade, men efter galoppen var energin slut. Steg har han ju också när han vill och har energi. Det ska bli så roligt att kunna rida ut med han snart så vi kan sätta lite kondition och få lite mer naturlig bjudning framåt. Men det är redan roligt att galoppera med han för han verkligen dundrar fram! Stampar ner hovarna men är samtidigt lätt fram. Med lite styrka i bakkärran så kan han nog gå rätt långt tror jag.

20140818-215935.jpg

Idag har jag tuggat grus

Bokstavligt talat som rubriken säger så har jag tuggat grus idag. Prinsen kastade av mig lätt men bestämt idag. Rakt ner i paddocksanden åkte jag och när jag ställde mig hade jag sand/grus överallt och mobilen låg halvt dränkt i sand…

När man spänner bågen lite mer än vanligt så är det ju även lätt att det slår över och då gör det det med ännu lite mer kraft än om bågen inte spänts. Nu är det i alla fall inte lång tid kvar tills Prinsen åker på bete. Så vi har klivit upp ett snäpp till på kravstegen och idag slog det över. Men jag satt upp igen sen genomförde vi det som var tänkt. I slutänden så var han ändå duktig idag!

20140505-194742.jpg

Träning ger färdighet

Under påskhelgen så red jag Prinsen ute på ridplanen och pappa fotade lite. Han börjar fungera rätt bra mellan hand och skänkel nu om än han går emot skänkeln lite ibland. Men det känns som att det är först nu som Prinsen börjar förstå principen nog för att jag ska kunna ställa lite högre krav på hur han ska gå. Tidigare har vi ridit mycket efter grunderna; gå fram för skänkeln, stanna för säte och tyglar samt svänga med skänkel, vikt och tyglar. Nu har jag dock börjat ställa högre krav på att han ska forma sig runt skänkeln och vi har även börjat lägga in lite korta sidvärtsrörelser.

20140424-194453.jpg

20140424-194503.jpg

20140424-194557.jpg

20140424-194525.jpg

20140424-194536.jpg

Prylnörd?

Det är en ständig förändring att rida och det är ju fantastiskt roligt. Något av det som gör ridningen så fantastiskt rolig måste vara att fundera, testa och se hur olika metoder/produkter fungerar för olika hästar. Nu inte att jag håller på med några större experiment med mina hästar. Men det kan vara så små saker som att byta från tredelat bett till tvådelat eller byta sadel. Det är liksom inte bara att sätta sig upp för att tuta och köra. Utan det krävs ibland även lite tankeverksamhet för att verkligen hitta den perfekta kombinationen för just en speciell häst. Det är roligt att testa sig fram i med- och motgångar till vad som fungerar.

För Prinsens del så har han blivit väldigt vild/busig när det har blåst ute. Därav har vi nästan aldrig ridit ute när det blåst och istället hållit oss i ridhuset då. Det är både för- och nackdelar med att ha ridhus; jag har blivit rätt bekväm och tar inte riktigt itu med problemen vi har ute. Men nu i söndags när jag var i stallet så var det uppehåll men blåste som tusan. Så jag tänkte att nu tar vi tag i problemet och går ut på ridbanan om vi så bara ska longera tills han är lugn. Hans kära mor brukar reagera väldigt starkt på ljud så jag tänkte att jag skulle testa samma metod på Prinsen: att sätta på honom en huva. Och vilken skillnad! Han var lugn som en filbunke och travade lugnt runt när jag longerade honom. Så jag satt upp och red runt lite. Han var lika lugn men gjorde ett halvhjärtat bocksprång och föll över i galopp någon gång. Men i det stora hela så kändes han inte som en stor explosion eller bockade hej-vilt. Så jag är mer än nöjd.

Däremot så är hans huva, den enda som jag äger, så himla ful. Så jag skulle aldrig kunna visa oss någonstans iförd den. Knappt ens att jag skulle kunna sätta på den när det är någon annan i stallet. Så ful är den. Men hur som helst så är det en ny huva på väg hem till oss nu i denna stund. Den borde komma fram innan påskhelgen hoppas jag. Det fick även bli en ännu mer ljuddämpad huva än en vanlig med bara tyg i öronen. Det blev med andra ord en Equiline Soundless Ear Net. Så nu återstår det bara att se hur han reagerar med den nya huvan och hur det kommer fungera i framtiden. Bara för att det fungerat en gång behöver det inte betyda att det är det vinnande konceptet som kommer fungera om och om igen. Men det är helt klart värt ett försök. Så vi testar. En svart huva fick det bli för den som är intresserad.